Utseende och ursprung

Vitkål härstammar från Sydeuropa och har odlats sedan 1100 talet. Växten bildar ett fast huvud av tätt sammanslutna blad på en kort kraftig stjälk. Huvudformen kan vara rund hög plattrund eller ballongformad, variationer som påverkar skördetid och användning.

Växtplats och jordmån

• Jord Mull och kalkhaltig lerjord med god fuktighet och dränering.
• pH Högt pH ca 7,0 till 7,5 främjar tillväxt och minskar risken för jordburna sjukdomar.
• Tidiga sorter trivs särskilt bra på lättare jordar som värms upp snabbt på våren.
• Plats Soligt läge för snabb och jämn huvudbildning.

Sådd och plantering

Vitkål kan direktsås eller förkultiveras. Förkultiverade plantor ger oftast jämnare resultat och tidigare skörd.

Direktsådd

• Så så tidigt som möjligt på våren.
• Frön gror redan vid plus 5°C och unga plantor tål lätt frost.
• Så grunt i rader, gallra till rätt plantavstånd när plantorna kommit upp.

Förkultivering och utplantering

• Så inomhus eller i växthus tidigt på våren.
• Avhärda plantor successivt innan utplantering.
• Plantavstånd 35 till 45 cm för normalstora huvuden större avstånd för stora lagringshuvuden.
• Radavstånd 50 till 60 cm beroende på sort och huvudstorlek.

Skötsel under säsong

Ogräs och luckring

• Luckra försiktigt för att inte skada rötterna.
• Håll ogräsfritt för att undvika konkurrens om vatten och näring.

Vattning

• Jämn fuktighet är avgörande särskilt under huvudbildningen.
• Låt inte plantorna torka ut, ojämn vattning kan ge sprickbildning.

Gödsling och näringsbrister

Vitkål har stort näringsbehov.

• Basgödsla gärna med välbrunnen stallgödsel.
• Komplettera vid behov med kväve under tillväxt men undvik övergödsling sent.
• Vanliga bristämnen bor magnesium och molybden.
• Borsprickor korkbildning ihålig stjälk kan tyda på borbrist.
• Gulnande blad kan tyda på magnesiumbrist.
• Molybdenbrist kan ge förkrympta blad och hämmad tillväxt.

Skadeinsekter och sjukdomar

• Förebygg enklast genom att täcka odlingen med fiberduk direkt efter sådd eller plantering.
• Vanliga skadedjur kålfjäril och kålmal larver äter blad kålfluga angriper rötter sniglar.
• Sjukdomar Klumprotsjuka gynnas av lågt pH och fuktig jord, motverka med växtföljd och kalkning.
• Odlingsråd Strikt växtföljd 4 till 6 år mellan kål på samma plats, ta bort växtrester efter skörd.

Skörd

Tidig vitkål

• Skördas fortlöpande när huvudena känns fasta.
• Skörda innan huvudena börjar spricka vid snabb tillväxt eller efter regnperioder.

Vinterkål lagringssorter

• Skördas så sent som möjligt innan hård frost.
• Hantera varsamt för bästa lagringsduglighet, skär med en vass kniv och undvik stötar.

Näringsinnehåll

Vitkål är näringstät och kalorisnål.

• 100 g vitkål innehåller cirka 22,8 kcal
• 50 mg C vitamin
• 0,5 mg järn
• Mindre mängder kalcium och fosfor

Förvaring och lagring

Korttidsförvaring

• Tidig vitkål håller några veckor i kylskåp.

Långtidslagring

• Vinterkål lagras bäst i stuka eller jordkällare.
• Optimala lagringsförhållanden plus 1 till plus 3°C och 90 till 95 procent relativ luftfuktighet.
• Lagringsråd Lämna gärna några skyddsblad kvar och undvik mekaniska skador.

Användning i köket

• Kålsoppa kåldolmar och kålpudding
• Surkål och långkokta grytor
• Rårivna sallader och coleslaw
• Wok och ugnsrostad kål

Sortval och tips för hemmaodlare

• F1 hybrider dominerar utbudet och ger enhetliga jämna huvuden.
• Äldre fröförökade sorter kan variera mer i storlek men ger längre skördeperiod, ofta uppskattat i hemträdgården.
• Välj tidiga sorter för snabb skörd och senare eller långlagringssorter för vinterförsörjning.
• Matcha sort med jordtyp och odlingssäsong tidig vitkål på lätt jord lagringskål på mull och lerjord.

Sökordsidéer relaterade till innehållet

odla vitkål, vitkål såtid, vitkål plantavstånd, vitkål pH, vitkål gödsling, vitkål skadedjur, kålfjäril skydd, fiberduk kål, vitkål skörd, vitkål lagring, vitkål recept, vitkål sorter, Brassica oleracea var. capitata, korsblommiga växter, kålodling i Sverige